Text: Kursplansgruppen i Finlads Tonsättare

Bakgrunden till kursplansförslaget i ämnet komposition

Kompositionspedagogik är ett nytt utvecklingsområde inom ett konstfält som lever och förändras. I läroplanen för grundläggande konstundervisning (Utbildningsstyrelsen 2017) betraktas musikskapande som en naturlig del av barnets musikaliska utveckling. Vi anser emellertid att kompositionsundervisningen i finska musikskolor tillsvidare inte varit likvärdig när det gäller innehåll. Dels för att kompetensen hos lärare varierar. Dels för att läroämnet saknar en kursplan. Dels slutligen för att bara några musikskolor på vissa orter i Finland erbjuder kompositionsundervisning.

”Kursplansgruppen” i föreningen Finlads Tonsättare jobbar för en mer likvärdig kompositionsundervisning, både i fråga om regioner och ämneskompetens. Vi uppmuntrar musikskolor att skapa bra undervisningsmetoder i samarbete med tonsättare. Vi vill delta i främjandet av konstmusik och musikalisk mångfald i Finland.

Vad är tanken bakom de animerade filmerna och kunskapstabellen?

Syftet med vårt kursplansförslag i komposition är att stärka likvärdigheten i utbildningen på nationell nivå. Tanken är att skapa motivation hos barn, unga och vuxna att komponera. Vi rekommenderar att professionella tonsättare står för undervisningen. Målet är att erbjuda nationellt lika möjligheter för kompositionselever att utveckla det musikaliska uttrycket. Målmedvetet lärande i komposition hjälper eleven att skapa ett personligt förhållande till konst, att stärka sin självständiga kreativitet, att bredda sina musikaliska kunskaper och att bygga sin identitet.

Hur använder jag kursplanen?

Kursplanen i komposition utgör ett underlag för ett mer ingående tonsättarskap. Det finns många olika arbetsmetoder och olika innehåll som lämpar sig i läroämnet komposition. Tre animerade filmer (endast på finska) visar hur en lektion i komposition kan gå till och ger exempel på lektionens innehåll. Filmerna illustrerar också vår syn på inlärning. Kunskapstabellen för grundnivå och fördjupande nivå beskriver kursplanens innehåll i mer detalj. Vi rekommenderar en elevcentrerad undervisning där läraren sållar bland innehållet enligt elevens utveckling och intressen. Av den orsaken har vi inte gjort skillnad på grundnivå och förjupande nivå i kunskapstabellen. Studierna i sin helhet ska täcka olika delområden och aspekter inom komposition.

Vem riktar sig kursplanen till?

Kursplanen är avsedd som en hjälpreda för kompositionslärare i musikskolor. Vi har byggt upp kursplanen med konstmusiken i åtanke, men det går att tillämpa kurplanen inom andra genrer. Kunskapstabellen kan även vara till nytta om eleven själv deltar i planerandet av utbildningens mål och innehåll.

Enligt vår mening är det väldigt viktigt att kompositionsläraren har stark kompetens inom läroämnet, professionell erfarenhet som tonsättare och en klar syn på konstmusik och komposition. Behörighetskraven på kompositionslärare ska vara jämbördiga med kraven inom instrumentalundervisningen.

Kursplanen fokuserar inte på det vi kallar handledning i komposition (säveltämisen ohjaus). Mer information om handledning i komposition hittar du på webbsajten Opus 1 som vi byggt upp i samarbete med föreningen Mutes.

Grundnivå

Komposition som huvudämne eller biämne

Målet är att utbildningen ska vägleda och uppmuntra elever till att förverkliga egna musikaliska idéer i en inspirerande och trygg miljö. Lärandet ska stödja elevens självständiga kreativitet och egna synpunkter. Eleverna lär sig att först kläcka nya idéer, sedan granska och utveckla dem. Lektionerna innehåller övningar i satslära, stämföring, harmonilära och kontrapunkt.

Steg för steg lär sig eleverna grunderna i harmonik, arrangering, orkestrering.och elektroakustisk musik. Undervisningen tar även upp musikaliska fenomen inom olika tidsperioder. Eleverna bekantar sig med olika instrumentgrupper genom att komponera, arrangera och instrumentera. Utbildningen ger en inblick i musikteknologi och dess mångsidighet.

Kompletterande ämnen för kompositionselever

Förutom en praktisk färdighet är komposition också ett kunskapsämne. Därför är kompletterande ämnen en väsentlig del av kompositionsutbildningen. Exempel på kompletterande ämnen är musikalisk gestaltning (musiikin hahmotus), instrumentalundervisning, ensemblespel och musikteknologi.

Utbildningen ska även beakta samarbetsförmåga. Eleverna övar sig på positiv uppmuntran och bekräftelse samt respekt för andra.

Nedanstående punkter beskriver hur kompletterande ämnen bidrar till komposition.

Musikalisk gestaltning och koncentrerat lyssnande

Kompositionselever förutsätts ha goda grundkunskaper i ämnet musikalisk gestaltning. Här ingår även förmåga att läsa och skriva noter, förståelse av musikens strukturer och kännedom av västerländsk musiktradition. Eleverna skapar en god relation till musik som aktiva lyssnare. Undervisningen tar upp hur musikstil inverkar på notation. En möjlig arbetsmetod är att bygga upp en lektion i musikalisk gestaltning utifrån musik som eleverna spelar i instrumentalundervisningen eller utifrån musik som eleverna själv komponerat.

Instrumentalteknik och övning

När eleven behärskar sitt instrument på tillräcklig nivå – exempelvis GN2 eller motsvarande – finns det en grund för att utveckla den sort av musikaliskt tänkande som krävs inom komposition. Instrumental spelteknik, övningsmetoder och instrumentets olika uttrycksformer är det centrala innehållet. Eleven övar in stycken från olika tidsperioder. Hen lär sig att gestalta musikens former och att känna igen stildrag. Det är även bra att rekommendera eleven att testa på instrument från olika instrumentgrupper.

Ensemblespel

Musikskolan uppmuntrar elever att spela eller sjunga tillsammans med andra. Bra kurser är exempelvis kammarmusik, orkesterspel och körsång – dirigering och körledning likaså.

Ensemblespel är ett utmärkt sätt att lära sig mer om klang och balans, intonation, tonträffning och rytm. Eleverna lär sig förstå skillnaden i att spela med och utan dirigent.

Framförande och musikaliskt uttryck

Eleven ska ges möjligheter att framföra sin egen musik och spela musik som andra elever skapat. Om det är möjligt får eleven höra sina kompositioner framförda av professionella musiker. Att samarbeta med musikerna eller dirigenten under kompositionsarbetet eller på repetitionerna är extra värdefullt för tonsättare.

Improvisation

Eleverna vågar improvisera självständigt och kan använda improvisation som ett verktyg när de komponerar. Improvisation i grupp övar upp musikalisk lyhördhet och förmåga till samspel. Eleven lär sig att improvisera utan noter och att improvisera exempelvis utifrån ackordbeteckningar. Eleverna skapar, utvecklar och varierar musikaliska idéer utifrån melodi, rytm, harmoni, textur och klangfärg. Både gruppundervisning och enskild undervisning är möjliga arbetsmetoder.

Musikteknologi

Målet är att ge eleverna en bred och allmänbildande redogörelse över olika typer av musikteknologi från tonsättarnas synvinkel. Eleverna känner till de vanligaste verktygen – mjukvara och hårdvara – samt lär sig ord och begrepp. Förslagsvis lär sig eleven: att använda ett notskrivnings- och ett sequencerprogram; att spela in, mixa och editera ljud; att använda en ljudanläggning för att spela upp ljud. Det kan även vara nyttig kunskap att veta hur man lägger ut sin musik på en webbplattform eller på sociala medier och hur man tar hänsyn till upphovsrätt.

Elevarbete och bedömning på grundnivå

Varje lektion ger läraren: synpunkter på elevens kompositioner och arrangemang; uppmuntran och råd för inspiration; konstruktiv respons som stöder elevens musikaliska utveckling. Så småningom lär sig eleven även att granska egna val självständigt. Kamratrespons är ett bra tillägg om det är möjligt.

Ett urval av elevarbeten samlas i en portfolio. Portfolion ska innehålla olika slag av kompositioner med prov på personligt uttryck och kompositionsteknik. Minst ett verk ska vara framfört och så att eleven har varit med på repetitionerna.

Bedömningen beaktar portfolion som helhet och lägger märke till kompositionsteknik, musikaliskt uttryck, instrumentkännedom och ändamålsenlig notation. Elevarbetet bedöms utan att ta ställning till stil eller estetik. Betoningen ligger på elevens styrkor och den utveckling som skett under utbildningen.

Fördjupande nivå

Målet på fördjupande nivå är att eleven: hittar ett eget sätt att göra utkast till kompositioner; bygger vidare på sina kunskaper i hantverket; förhöjer de personliga dragen i sitt tonspråk; förstår mer om sin egen estetik och smak; utvecklar sin musikaliska identitet. Utbildningen ger eleven förutsättningar att studera komposition på högskolenivå. Det centrala innehållet är: att fördjupa kunskaper i musikalisk gestaltning, att utveckla kulturell förståelse, att stärka kreativt tänkande och att vidareutveckla kunskaper från grundnivå. Elever med komposition som huvudämne ska göra GN-prov (grundnivå) i sitt instrument. Vi rekommenderar fortsättningsvis att eleverna provar på att spela instrument från olika instrumentgrupper.

Kompletterande ämnen ska gärna inkludera breda studier i musikalisk gestaltning – exempelvis kurser i musikteori, musikanalys, harmonilära, satslära, musikteknologi och musikkunskap.

På fördjupande nivå gör eleven under ledning av läraren ett slutarbete, exempelvis en portfolio. Det kan vara en konsert där kompositioner framförs, det kan vara ett tvärkonstnärligt projekt; eller det kan vara ett samarbete med kammarmusiker, en orkester eller en kör. Portfolion ska innehålla olika slag av kompositioner. Minst ett verk ska vara en typ av komposition som eleven inte gjort på grundnivå. Kompositionerna ska uppvisa ett personligt uttryck och kunskaper i kompositionsteknik.

Workshoppar i komposition ingår i studierna på fördjupande nivå i den mån det är möjligt. Det ger viktig erfarenhet till eleverna och det ger mervärde till utbildningen. Att öva in och framföra musiken tillsammans med andra musiker har en avgörande betydelse för utvecklingen av tonsättare.

En målsättning på fördjupande nivå är att ordna en egen konsert där kompositioner framförs. Konserten ska avspegla elevens intressen. Det kan vara en rent musikalisk konsert. Eller det kan vara en tvärkonstnärlig föreställning där kompositioner utarbetats som ett interdisciplinärt samarbetsprojekt med spel, animation, dans, scenkonst, bildkonst, akrobatik eller litteratur. Eleven skapar en tidsplan för kompositionsarbetet. Målet ska vara att tidtabellen håller och att eleven självständigt ansvarar för skrivandet av partitur och stämmor.

Musikskolan ger studie- och yrkesvägledning för de elever som vill söka till högskolestudier i komposition. Förslagsvis kan eleverna möta professionella tonsättare och musiker på musikskolan, på festivaler eller i samband med ett skolbesök.

Elevarbete och bedömning på fördjupande nivå

Varje lektion ger läraren: synpunkter på elevens kompositioner och arrangemang; uppmuntran och råd för inspiration; konstruktiv respons som stöder elevens musikaliska utveckling. Eleven har förmågan att granska egna val självständigt. Kamratrespons är ett bra tillägg om det är möjligt.

Utvärderingen av slutarbetet beaktar de målsättningar som eleven själv utsatt i sitt arbete. Slutarbetet kan vara en konsert, en inspelning eller ett partitur.

Bedömningen beaktar slutarbetet som helhet och lägger märke till kompositionsteknik, musikaliskt uttryck, musikens form, mångsidigheten i kompositionerna, instrumentkännedom och ändamålsenlig notation. Elevarbetet bedöms utan att ta ställning till stil eller estetik. Betoningen ligger på elevens styrkor och den utveckling som skett under utbildningen. Även deltagandet i repetitionerna och processen kring kompositionsarbetet utvärderas.

 

Kursplansgruppen i Finlads Tonsättare:
Sanna Ahvenjärvi
Markku Klami
Tapio Lappalainen
Minna Leinonen
Pasi Lyytikäinen

Bilder:
Markku Klami